I asked them to never come back, but they did.

Igår hade jag släktkalas. Allt var bra, det var mysigt.
Sakteliga fylldes huset av folk och alla kom för att fira någonting som jag knappt är mogen till att bli.
Behöver jag nämna att det stod något om vuxen på alla kort?
Men jag ska göra mitt bästa för att i någon mån åtminstone verka som att jag är i närheten av vuxenåldern, vi får väl se hur det går med den saken.

Idag blir en lång och seg dag. Jag har ingenting planerat förräns vid 19-tiden, och har inte fått något jobb =/
Första dagen dom inte ringer men jag har verkligen ingen aning om vad jag ska göra istället.
Kan ju plocka undan lite.
Strax före 19 ska jag köpa gymkort, sedan gymma, troligen med Pierre. Trevligt!
Blir träningskompaniet (förlåt Annie, Sofia o Helena)
Det var billigast, och där tränar Niclas så han kan vara min PT, för det är han grym som! :D
Fick pengar till det igår på kalaset.

Drömmarna har börjat bli jobbiga igen.
Tankarna har kommit tillbaks.
För  exakt ett år sedan var det en av de jobbigaste perioderna jag gått igenom i hela mitt liv.
Att det är exakt ett år sedan bidrar nog till tankarna och drömmarna också.
Igår var det exakt ett år sedan han kläckte ur sig att det fanns en annan msn-tjej, en sthlmstjej som tränade sönder, var pinnsmal och rik. Det var ungefär vad han sa till mig.
Imorgon är det exakt ett år sedan han kom hem till mig, sade att han ville satsa på oss, på vårat förhållande och bara ha mig.
I övermorgon är det exakt ett år sedan jag såg sms:en som gjorde att världen rasade.
Skillnaden är att nu är jag lycklig, vi har det toppenbra. Och när jag vaknar på nätterna av drömmarna har jag nästan alltid honom intill mig, som alltid är där med sin varma famn. Jag önskar bara jag kunde släppa tankarna och sedan sluta drömma också. Varför fokusera på det som varit dåligt när det är så bra nu?

För att inte avsluta deppigt så var utgången i lördags helt toppen.
Grymt roligt, och trevligt.
Vi dansade med klackarna i taket tills törsten blev för stor, sedan dansade vi lite till och höll på så i ett par timmar. Därimellan träffade jag gymnasieklassisar och den packade tjejen i kön till lillamandas fick vad hon förtjänade. Tack underbaringar!



There's nothing I could say to you
Nothing I could ever do to make you see
What you mean to me

All the pain, the tears I cried
Still you never said goodbye and now I know
How far you'd go

I will be, all that you want
And get myself together
Cause you keep me from falling apart

All my life, I'll be with you forever
To get you through the day
And make everything okay

I thought that I had everything
I didn't know what life could bring
But now I see, honestly
You're the one thing I got right
The only one I let inside
Now I can breathe, cause you're here with me

Without you I can't sleep
I'm not gonna ever, ever let you leave
You're all I've got, you're all I want

Cause without you I don't know what I'd do
I can never, ever live a day without you
Here, with me, do you see,
You're all I need

Kommentarer
Postat av: Sofia

Jag förstår precis hur du menar... man blir arg på sig själv för att man inte kan släppa det helt, för att man inte bara kan fokusera på nuet, men samtidigt, vad fan kan man göra åt sina drömmar? :/ Jag är så glad att allt har löst sig för er! <3



Träningskompaniet, morr!!! ;)



Tack för en riktigt trevlig kväll i lördags! :D Blev superlyckad! <3 Ååh, vad jag tycker om er! <3

2009-03-16 @ 13:49:11
URL: http://sofiaisabellebertilsson.blogg.se/
Postat av: Anonym

Verkar som att det är många som inte kan släppa det förgångna, så jag är nog inte ensam, men det är svårt =/



Jaa, men det ska vara bra iaf.



Tack själv, grym kväll :D

2009-03-16 @ 15:13:52

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0