This is crazy

Galet. Totalt galet. Jag har inte packat någonting. Ändå är det en o en halv timme sedan jag kom hem från tandläkaren.
Jag behöver en niclas här som skäller på mig för att jag inte packar. Eller en mamma. Eller åtminstone någon, som har vett att skälla på mig. Min diciplin är inte tillräckligt bra.

Igår sas det hej då till hockeylaget. Tårarna rann. Hockey, som är det bästa i världen, mycket tack vare laget, det kommer inte bli detsamma. Antagligen kommer det inte ens bli någon hockey i Umeå. Jag har träningsvärk idag. Härlig träningsvärk, men stel som satan. Och jag vill inte sluta med hockeyn. Och jag vill inte flytta över 100 mil iväg. Och jag vill inte packa hela mitt liv i några flyttkartonger.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0