Tonight
12 timmar tog det från det att jag gick ut ur min lägenhet tills jag åter trädde in i den.
Efter skolan blev det mackor hos Mark, följt av simning i nån timme.
Därefter "råkade" vi sitta kvar, så tiden bara försvann i ytterligare en timme.
Ibland går dagarna snabbare än man vill.
Har inte blivit något plugg idag men så kan det gå ibland.
Föreläsningar har det dock blivit.
Imorgon är det tjejdag för hela slanten - mys ska det bli!
Efter skolan blir det gym och simning, Snöberg skulle ansluta för att vidarebefodra bogseringstipsen som gjorde så att han lärde sig bogsera bra till mig vilket är välbehövligt. Sedan mathandling, matlagning och idol blandat med tjejsnack och godis.
Personligen tycker jag det låter som ett ypperligt recept på en lyckad fredagskväll.
På lördag blir det shopping följt av utgång.
På söndag återhämtning.
Helgen är snart här,
bara en tidig morgon kvar först.
Brev
Detta året har ju en sak hänt som helst inte ska hända, och i min mening inte får hända.
Men nu har den hänt ändå, och A finns inte längre på jorden. Cancer har drabbat ytterligare en person.
På posten väntade ett fint kort, med ett värmande tack.

Igår fick Niclas brev. Av en betydligt roligare anledning. Oerhört fint skrivet var det.
Från Evelina, hans 8-åriga supersöta lillasyster. Hon har ju nyss börjat tvåan, och alla vet väl hur man skriver i den åldern. Hon saknar iaf "Nice" (hennes stavning på Nicke). Och jag heter "Irica". Gulligt!
Plockade fram min dagbok jag fick när jag började i ettan och läste lite i den.. Ens språk har ju helt klart förändrats. Och ens handstil också.
Tankarna är nog det som förändrats mest. Det är inte särskilt många blad som är ifyllda i min dagbok då jag aldrig varit en särskilt aktiv författare. Men de som är ifyllda rymmer allt från scoutläger till skoldagar till glada tankar till de mörkaste tankar.
Brev skickas allt för sällan. I förra veckan fick jag kort från min faster o farbror, idag ett kort. Glädjen när man ser att man fått brev, och inte bara en massa reklam är underbar.
Det är mycket personligare än ett mail och uppskattas således mycket mer.
Ja, jag tycker då mycket om att få brev på posten, vare sig det handlar om tragiska grejer eller roliga uppdateringar. Ett brev är alltid ett brev.
Allt för lite vuxenpoäng.
Jag samlar allt mer och mer vuxenpoäng.
Kaffe bryggs lite då och då här hemma, trots att jag är den enda som dricker det.
Te dricks varje dag.
Vin dricks i princip varje helg.
Och det värsta...
Räkningar betalas ständigt. Och det är inget roligt. Särskilt inte när man ser pengarna dras från sparkontot. Men det är ju roligt att leva. Och utan pengar kan man inte leva. Så i förlängningen blir det nog ändå bra.
Vad som är himla roligt och mysigt, det är mina vänner, himla underbara faktiskt.
Nu blir det lite flingor och fil, sedan ska det duschas :)
Goodnight!
Söndagsmiddag
Ja, det var så det brukade vara. Söndagar är den klassiska familjedagen.
I den mån det går en dag man samlas för att äta något gott tillsammans, mysa, prata, umgås.
Idag är det inte det. Inte på hela denna hösten faktiskt. Jag bor ju inte hemma längre.
Och jag har ingen familj att äta söndagsmiddag med idag. Inte ens en Nicke.
Men god mat, det äter jag åtminstone.
Är magen glad är människan glad.
Eller vad sägs om kycklingfilé (som vi har gjort innan så bara te att värma i micron) med några nyupptäckta frysta pommesfrites-runda-ringar-med-god-krydda-på som man lägger in i ugnen? Lite vitlöksås och ketchup till det. Sallad med mammas dressing.
Där är min söndagsmiddag klar, och jag hoppas den blir god.
Jag mår lite bättre nu :) Tror jag kan va nere på förhöjd temperatur bara. Om jag har tur :D (pepparpeppar ta i trä)
Redan söndag
Det är redan söndag. Herregud vad tiden går. Inte blev det mycket till helg inte.
Eller på sätt och vis, jag har ju verkligen tagit det lugnt.
Dock inte socialiserat och inget party.
Shit happens ;)
Idag försöker jag plugga lite. Med en feberdimmig hjärna och hostattacker som avbryter är det dock lite svårt.
Blir mest trött. Går bättre idag än igår iaf.
Trodde nästan jag hade lyckats bli frisk tills idag när jag vaknade. Åtminstone den första minuten.
Känns iaf som att det blir skola imon.
Med Ibumetin så kan man känna sig hyffsat frisk.
Tills imon ska jag läsa hela brottsofferboken + omkring 100 sid till i Sarneckis bok. Det är nästan skrattretande.. Men får väl lösa sig någon gång i framtiden. ^_^
Har konstaterat många gånger att Umeå brukar bjuda på fint väder.
Det gör det inte längre. Mest snöblandat regn och regn. Det är nog för att herren i himlen (om det nu finns någon) vet att jag inte kan hålla mig inne om det är sol ute.
Igår planerades för julgodisbakandet också. Åker hem 18/12, så helgen efter ska vi baka julgodis nån av dagarna.
Och så gäller det att hinna umgås med så många kompisar som möjligt. Finns det hjärterum så finns det stjärterum så det löser sig nog.
Jag vill träna.
Det funkar dethär med
Nu sitter N jämta och spelar NHL, jag har spelat två matcher sen dunkade huuvudet för mycket och jag blev för trött. Så nu ska jag kolla vad som går på tv här, förhoppningsvis gåre ngt bra jag kan kolla på:)
Sexpartyt ikväll missar jag. Men jag litar på att resten av klassen får kul iaf:P
Imorgon ska jag vara frisk. Så är det bara !
Det funkar dethär med
Nu sitter N jämta och spelar NHL, jag har spelat två matcher sen dunkade huuvudet för mycket och jag blev för trött. Så nu ska jag kolla vad som går på tv här, förhoppningsvis gåre ngt bra jag kan kolla på:)
Sexpartyt ikväll missar jag. Men jag litar på att resten av klassen får kul iaf:P
Imorgon ska jag vara frisk. Så är det bara !
Bara för att...
Jag ligger på soffan. Det gör ont när jag sväljer, jag har ont i huvudet, jag hostar, är hes och täppt i näsan. Detta i sin tur leder till att jag definitivt inte är någon positiv människa för tillfället.
Dessutom lär jag ju missa kvällen.
Om det nu skulle vara så att det är nöffnöff eller bara vanlig influensa jag har så känns det inte rätt att gå. Känns väldigt dumt att jag gick igår om det nu är det men den skadan är ju redan skedd, bara till att hoppas att jag inte smittade någon.
Alla symtom stämmer in på influensa, vilket kanske inte är så lyckosamt. Eller ah, jag spyr inte. Så ett symtom är jag faktiskt fri ifrån. Vilket bådar gott. Står iofs att det har man bara i enstaka fall.
Känner mig mest bara elak som inte hjälpt till hälften så mycket som jag vill med nuvarande arbete i skolan och inte gjort något här hemma på flera dagar..
Jag är så himla glad som har Nicke, så lyckligt lottad. Han har lagat mat i ons, tors och igår, fastän han har jobbat. Och jag är världens mest otacksamma människa som inte har någon matlust. Igår hade han dessutom köpt godis och så, kuckelimuckmedicin, men när jag väl lagt mig på soffan hostade jag ännu mer och de timmarna jag var vaken åt jag inget godis, dessutom somnade jag runt 10 sådär. Så jag var inte ens socialt mot min sötnos. Men han var iaf söt som köpte godis. Ikväll lär det bli sjuuukt tråkigt. Det är lördakväll och han ska ut på krogen. Jag lär ju ligga här o hosta, gå och lägga mig tidigt.
Men bara för att.. så blev dethär iaf ett litet inlägg, typ världens deppigaste inlägg men så kan det gå...
Man ska inte ropa hej förrän man är över bäcken.... ;)
Nu blir det godnatt för en stund åtminstone. Att va uppe mådde jag inget bra av!
Sjukling
Och från soffan hela dagen. Och med feber blir man ganska orkeslös. Så har inte gjorts så mycket mer än läst lite olika kurslitteraturer (och halvsovit) i soffan, frågan är hur mkt som gått in dock. Upptäckte just att jag är hes också. Spännande dethär!
Segt att bli sjuk när det är obligatorisk närvaro, kunde verkligen inte vara uppe imorse, nu mår jag åtminstone lite bättre, så kan förhoppningsvis gå imon. Blir väl bara till att göra extrauppgiften och le.
Kriminologi är egentligen ett riktigt intressant ämne, det som är svårt är att förstå och kunna allting. Men så småningom så är nog det problemet också löst.
Dags att återgå till halvsovande, datorljuset är inte alltför skönt för ett bultande huvud!
Tuesday evening
Men det är i alla fall det som det är idag.
Och denna tisdag har bara försvunnit.
Snabbare än man blinkar typ.
Först skola, till kl 3, d.v.s slutade "tidigt" idag.
Gym.
Hem.
Plugga lite.
Duscha (lääänge)
Handla
Plugga lite till
Få maten serverad av älskling
Matkoma
Prata med mor min (länge och väl, mysigt va det med)
Nu sitter jag här. Med en undring över vart dagen tog vägen. Med en kväll som snart är passerad.
Med Hells Kitchen på framför mig. Med Nicke jämte mig. Med datorn i knät.
Och ögonlock nere vid knäna. Snart blir det sängen. Där den nya bäddmadrassen gör att jag sover som en prinsessa. Vaknar inte en enda gång för att ryggen gör ont - ljuvlig känsla! Välinvesterade pengar:)
Igår var Lönner här och fikade. Mysigt. Fleeera timmar, så blidde inte så mycket plugg som det var tänkt.
Eller kanske inget plugg alls rättare sagt.
Men mysigt var det. Och många bullar blev det!
Jag och fika hänger ihop som ler och långhalm.
Att spendera pengar men få en hel del för det...
Dåså Ida, här kommer allt vi handlat, nerskrivet för andra gången då jag råkade radera det först:
- Tv-bänk
- skrivbordsstol
- skohylla (som jag för övrigt monterade ihop HELT själv)
- skynke (dvs en gardin) att dölja hallen med
- gardinstänger
- gardiner
- blommor
- krukor
- bakset
- kavel
- ljusfat
- ljus
- tavlor
- bäddmadrass
- ramar
- en plansch
- pepsi
- marinad
- godis
- äppelmos
- mixer
- spaghettislev
- potatissticka
- soffkuddar
- patron till skrivaren
- hängare till sovrumsdörren
- handhanddukar
- bordsunderlägg
- pasta
- sänglampor
- soffkuddar
- bananer
- ljuslykta
- durkslag
Jaa, vi har säkert handlat något mer, svårt att komma ihåg allt bara sådär.
Under kvällen har vi ätit på Lottas krog. Sjukt god mat, väldigt rekomenderad av båda oss.
Vitlöksbröd till förrätt och entrêcot till huvudrätt med massa gott till. Alldeles smockmätt blev man iaf.
Nu har vi tittat på Johan Falk tredje filmen som vi hyrt, och ätit lite godis. Fast båda var nog alldeles för mätta (fast mest jag som var otroligt nervös för filmen också) så en hel del godis finns kvar. Kan man gotta sig med imon :)
Nicke kunde inte hålla sig längre utan började med tv-bänken, så nu tycker nog grannarna om oss supermkt. Kvart över 11 en lördagkväll. När han är klar med det blir det en dusch innan sängen.
Imon ska det bakas bröd och fixas i lägenheten.
Sjuukt mycket pengar har spenderats också. Men lika bra att få ha handlat allt med en gång. Lite surt dock. Fast äsch, ganska trevligt när allt är klart:)
Att dammsuga kan vara ett väldans projekt
Detta fick just min kära sambo mottaga då han inte någonsin behagar dammsuga på eget bevåg. Eller någonsin och någonsin. Någon gång hoppas jag ju att han ska göra det.
Man vill ju inte ständigt påpeka vad som behövs göras i hemmet, för då är man ju "tjatig".
Tilläggas bör att jag även igår hade plockat iordning massvis + lagat mat.
Han visar förvisso sin uppskattning, och det är ju himla bra, och himla mysigt! Underbart till och med.
Han hade diskat i tisdags, men missat två glas på soffbordet. När jag påpekade detta tyckte han att jag inte uppskattade. Men det hoppas jag att han förstår att jag gör iaf.
Och att jag skickar ett sådant sms innebär inte att jag inte uppskattar de gånger han faktiskt gör någonting här hemma. För det gör jag. Mer än han förstår tror jag =)
Vill ni dessutom veta så råkade strumpan hänga med då vi har en alldeles "för bra" damsugare.
Och på tal om det, vem i sjuttsingen uppfinner en damsugare (jag vet aldrig om det stavas med 1 eller 2 m, och word gör inget av dem rödunderstrukna och jag orkar inte hämta svenska akademiens ordlista och jag har för mig att det var ungefär som välkommen/välkomna att det har någon speciell regel man lärde sig en gång i skolan) på 2000-talet som inte drar in sladden per automatik när man dammsuger. Det är ju vansinne! Sladden fastnar ju överallt. Över, under, framför och bakom dammsugaren.
Man kan bli galen för mindre.
Nu kommer iaf ovan nämnda herre hem när som helst och då ska här lagas flygande jacob, mysas och titta på idol.
Te.. Eller hmm, vodka?
Orkade dock inte fixa någon lunch till mig själv, så fick bli en halv rallarhalva.
Ni vet såntdär grovt runt bröd?
Gott är det i alla fall.
Till det dricks det te. Ett av våra tre nya te! Persika/mango närmare bestämt.
Bara jag kände lukten började jag tänka vodka.
Sammankopplingen känns lite skum till en början.
Sedan kommer jag på att det beror ju på den vodkan jag köpte i italien.
Som hade smaken av just persika/mango. Men det smakar bra, vilket är det viktigaste.
När jag ätit upp (vilket jag snart har) har jag lovat mig själv att läsa klart ungdomsrapporten, därefter titta på valfritt program på webtv innan jag pluggar lite till.
Kanske kommer Ida hit på en fika, hon gick på sista föreläsningen (vilken jag hoppa över då jar redan kan diagramuppbyggnaden). Hon skulle höra av sig sedan.
Det regnar här idag, fullkomligt vräker ner! Rapporten hade sagt snö. Rätt skönt att slippa snön i oktober. Men regnet är ändå lika illa.
Jag önskar det var sommar!
Längtan efter Nickepicke är stor. Världens bästa, kom hem nu <3
Ps
Människan som borde ta en kurs i plugg
Jag förstår, för allt i världen, inte hur allting alltid kan vara roligare än att plugga. Allt. Trots att jag egentligen tycker ämnet är intressant
Hade det varit en blogg som handlade om ungdomars brottvanor så hade jag nog läst ut den för en timme sedan. Istället så är det så lätt att glida iväg i tankarna.
Tror det är för att jag inte läser som vanligt. Man ska läsa långsammare, få in det i huvudet. Ska prova att bara läsa vanligt en gång.
Kommer ju trots allt ihåg vad t.ex. bloggarna handlat om, då borde jag väl kunna komma ihåg vad en rapport från BRÅ handlar om. Eller borde det inte var så?!
Dessutom blir jag sugen på en mängd gott när jag pluggar.
När Nicke hade gått gjorde jag mig varm choklad, och då menar jag riktig, med kakao och en massa socker. Ingen oboyskit, även om den också innehåller en hel jefla massa socker.
Nu är jag sugen på en marabou chokladkaka.
Eller låt säga en kanelbulle.
Eller varför inte en kladdkakemuffins.
Lite lösgodis hade varit gott också.
Kanske lite nötter.
Några goda frukter.
Jaa, ni förstår principen.
Jag borde helt enkelt få en kurs i hur man bara-ger-sig-den-på-att-böckerna-ska-läsas-igenom-och-det-nu!
BRÅ-rapporten
(Är bara tvungen att prova om jag faktiskt, genom ett misstag, lärde mig hur man länkar sidor.. )
Sverige-Albanien
Varför gjorde dom inte mål mot Danmark istället?
Dethär är ju katastrofalt att de inte lyckades i förra matchen.
3-0 står det iaf nu, alltid något.
Och jag sitter här som en mysig flickvän, vi har precis ätit middag och jag försöker verka engagerad.
Det går sådär kan väl tilläggas. Sitter mest och vill gå in och lägga mig (är sjuuuukt trött). Och så tycker jag fotboll är mesigt! Det kunde varit hockey. T.ex. Frölunda, då hade jag tittat - med glädje! Eller New York Rangers, med Henke i spetsen.. Woho! Men ne, nu är det fotboll istället. Men mysigt med närhet i alla fall :)
Var på järngympa innan (kanske jag skrev?). Det var sjukt jobbigt ska tilläggas. Verkligen s j u k t.
Min koordination är inte den bästa, så blir ju extra kämpigt då.
Verkligen inte som vanligt gympa, 200000 gånger jobbigare, och inte lika mycket tanter och gubbar där heller.
Men de få som fanns, var verkligen hurtiga.
Man kände sig sjukt klen när man själv va helt slut och så va det 60-åringar som orkade. (Jag orkade väl iofs också, men känslan var att man ville lägga av).
Tanter & gubbar är så söta, tar ut rörelserna till hälften, ser lite stela ut, kan inte göra allt. Fast de gör ju så gott de kan, och jag älskar gamlingar som tränar.
Nytt moment
Inget ovanligt i sig, många äldre människor drabbas av detta, flera tusen om året faktiskt.
Kruxet var att han inte har någon anhörig. Han hittades tydligen på en gata i Malmö och nu efterlyser han fru, barn, syskon eller någon annan i livet?
Det jag slås av, det är att jag hoppas att han, om han har fru, barn, familj osv hade varit saknad av dessa. Inte är det väl troligt att man ramlar för nån månad sen och inte blir saknad alls.
Knasigt var det i alla fall, och för er som vill finns klippet här.
I måndags började vi på ett nytt moment, brottsoffer och brottsförebyggande arbete.
Momentet innebär en tenta 27 november. En tenta om kriminologi som innebär stress, särskilt eftersom jag aldrig skrivit en innan. Det är oerhört mycket att läsa inför den. Oerhört mycket.
Jag försöker tänka att "kunskap aldrig är tungt att bära", att ju mer jag kan, desto bättre när jag är verksam osv. Men ack vad svårt det känns nu. Och vad mycket som ska kunnas.
Idag slutade vi tidigt, så jag har precis ätit lunch här hemma. Nu ska jag läsa inför en redovisning vi har nästa onsdag + läsa lite mer. Men sedan ska jag minsann dra iväg och träna, kl 18 är det järngympa som gäller, roligt att prova på något nytt!
På tal om träning har jag kommit igång ordentligt med den. Tränar en sisådär 6 pass/vecka, och snart hoppas jag det ger resultat. På lördag ska jag inhandla gymhandskar, händerna blir inte så fina.
Vi har ingen våg dock, och när man inte har en sådan så känns det som att man lagt på sig 20 kg. Eller man och man, men jag känner det så. Inte riktigt 20 kanske. Men nästan.
Time, time, wonderful time
Utgång igår efter en förfest till fotboll, var trevligt men väldigt många polisstudenter. Väldigt många. Folk blir annorlunda när de dricker men ändå ingen endaste som var otrevlig. Bra är det!
När jag väl hade klivit upp blev det nickes t-shirt och tröja tillsammans med raggsockar och tights - bättre kan det inte bli. Superskön söndagsklädsel.

Om en stund kommer Nicke hem, då ska vi äta bullar har jag tänkt, för jag behöver lite kaffe.
Sedan fortsätta städa lite för att sedan bara mysa. Ååh vad underbart det var igår, vi pratade igenom allt, sedan hade vi en supermysig eftermiddag och kväll. Så mysig att jag inte riktigt kände för att gå vidare i halvleken på fotbollen. Men det gjorde jag och kvällen fortsatte trevligt.
Lägenheten ser överjävlig ut, städning är tråkigt men ack så nödvändigt.
På lördag ska vi storshoppa, då ska det förvandlas från att bara vara en lägenhet till att bli även ett hem.
Lagom pepp..
Sikket ord. Var man inte depp innan blir man det av att höra ordet. Känslan riktigt lyser igenom det.
Varför är ganska svårt att förklara. Mycket för att jag saknar Nicke. Saknar att ha en hel dag ihop där vi hittar på saker. Jag saknar det riktigt mycket just nu. Saknar honom, världens underbaraste. Saknar känslan när man verkligen tog tillvara på tiden tillsammans. Blir ju inte riktigt på samma sätt när man är sambos - på gott och ont. Just nu känns det mest ont. Längtar till nästa lördag. Då är första gången sen han börja jobba som vi ska ha en dag ihop.
Det känns faktiskt välbehövligt.
Jag har aldrig förstått de förhållanden som spruckit när man blivit sambos. Jag har trott att det varit folk som sprungit in i saker, varit tillsammans nån vecka eller så för att sen flytta ihop och inse att det inte funkade.
Men jag har aldrig förstått folk som varit tillsammans länge för att flytta ihop och sedan gå isär efter en månad.
Nu förstår jag det. Lite mer åtminstone. Hade jag (och Nicke) inte lärt oss av misstagen vi gjort innan, utan fortfarande bara gått och burit på saker vi egentligen känt ett behov av att prata om, tror jag inte att det hade varit så långt till avgrundens kant för oss.
Om vi hade gått på varsin sida om vägen, och ignorerat varandra. Det hände förr att vi gjorde det. Vi bar på undringar, klumpar i magarna utan att få det ur oss.
Men nu gör vi inte det.
Nu går vi på varsin sida om vägen, men vi pratar över vägen. Ibland får vi prata högt när det kommer en moppe. Ibland får vi skrika när det kommer en bil. När det kommer en lastbil får vi hålla oss ett par steg till från att säga det vi vill, för att sedan kunna prata i vanlig samtalston.
Vi får helt enkelt hålla oss vakna lite längre när den andre kommer hem senare. Vi får kanske skicka något sms istället för att ringa. Kanske får vänta tills båda kan prata för att ta tag i diskussioner.
Men vi kommunicerar åtminstone. Något som vi övat på i flera år att göra. Och det känns som att vi lyckas nu. Åtminstone lyckas vi mycket bättre än vad vi gjort innan. Och det känns väldigt skönt gör det.
Kanske är jag lite depp för att lägenheten ser ut som den gör. Den är stökig. Jag går och småplockar varje dag, medans N kommer hem sent och då inte orkar. Så det blir aldrig riktig ordning. Idag har jag t.o.m varit för lat för att diska. Jag får väl göra det imon istället. Det är det jag är bäst på, att skjuta saker på morgondagen.
Kanske är det för att jag saknar hockeyn. Jag saknar mitt lag, saknar tillvaron. Saknar till och med att gå upp tidigt varje morgon för att göra det roligaste på hela jorden. Jag saknar hockeyn något så fruktansvärt mycket.
Jag saknar min griseknoe och min ekorre. Jag saknar våra kvällar med snack om allt och ingenting.
Saknar Anna, och Sandra, och allt därimellan.
Jag saknar en granne, som ändå alltid varit ganska nära, hur långt bort hon än varit.
Jag saknar min bror. Och mamma och pappa.
Avståndet hem känns som flera tusentals mil. Inte bara 100 idag.
Jag saknar vännergänget, festkvällarna med annie, sofia, helena, henke, ida, jonas, starander, daniel och alla andra.
Jaa, jag saknar helt enkelt en hel del ganska mycket.
Men jag har det ändå bra här!
Nu ska här användas cykelhjälm
Men idag slog jag/vi nog alla rekord. Jag och Ida krokade i våra cyklar i varandra, och sedan så ligger vi på marken och skrapar med. Ont som fan gjorde det, och vi kraschlandade precis intill en hög trotoarkant i en nerförsbacke, så hade ganska bra med fart också.
Så hädanefter ska jag använda hjälm, känns ju löjligt att ha en men ändå inte använda den bara för att det är fult.
Vi hade tur, räcker och blir över med en röd höft, röd armbåge och blåmärken lite här och var längs med vänstersidan.
Ni som känner mig väl vet att jag inte får blåmärken. I regel inte. Här har vi dock KKS (kommunikation och självskydd + ngt mer k står det för som jag inte kommer ihåg nu.) Det leder till blåmäken här och var då man måste öva inför det verkliga livet. Och då har jag nästan minst blåmärken i klassen. De som har lätt för att få det ser helt blåtiriga ut över hela kroppen. Till saken hör att jag har blåmärken efter vurpan också. Så nu har jag en himlans massa blåmärken. Inte så fint kan tyckas.
Dessutom har jag en stukad handled efter någonting i onsdags eller sådär.
Halta Lotta kan ni kalla mig ;)
Är det efterfest på eran balkong?
Så kommer Anna och säger att hon, sandra, konne och coffe ska komma hit. Så då blir jag extra glad. Och leendet på mina läppar lite större. Och längtan efter allihopa där hemma också lite större.
Men åtminstone inser jag att det nog är dags att gå och lägga sig nu och sluta svamla.
Tack för kvällen klassen!
Första momentet avslutet.
Ps. Det är därför jag är ute en onsdag. För att vi precis avslutat första momentet, och är således ett steg närmre examen om en sisådär två år. ;)
Pretty good to be honest
Igår lånade jag och tre till Christians bil, hyrde en släpkärra och sen åkte vi och hämtade min och Nickes soffa. Nu står den här jämte i två jättepaket, jag väntar på att Nicke ska sluta så vi kan bygga ihop den. Det ska bli så mysigt att ha en soffa, kunna krypa ihop tätt intill varandra, titta på film, och mysa med varandra. Att sitta i varsin fåtölj är inte ens hälften så trevligt faktiskt.
Nu ska jag ta och baka kladdkakemuffins. Har ingen tårtform så får bli i muffinsformarna istället, gott ska det bli.
Har velat baka det i två veckor, men har varit riktigt flitig med träningen och gått sent i skolan, så det har inte blivit så. Men idag är det lördag. Så då blir det så! Tillsammans med Winnerbäcks nya skiva kan det inte bli bättre!

Kvällen följdes av pizzabuffé, för 50 kr fick man äta huuuuur många slizar som helst, och det var god pizza också. Därefter gick vi till Allstars, tittade på hockeyn och festade loss. Och vi hade inte alls tänkt att gå ut, så det var väl därför det var så lyckat. Och just därför det köptes aningens för många cider och vinglas.
Kvällen var dock trevligt, och inte förräns lamporna abrupt tändes i taket var det dags att gå hem (det vill säga redan kl 2 här i Umeå)
Som sagt, ikväll blir det soffmontering. Och så kanske Nickes kompisar kommer hit så ska vi göra hembakad pizza, spela tv-spel och kolla hockeyn. Om jag har piggnat till och samlat ork så kommer jag dessutom gå ut. Vi får väl se hur det blir med den saken efter gårdagen. Min kropp är inte byggd för giftet alkohol.

Du är min vän i livet
när jag ser kvällen brinna upp
ser sommaren blir höst
en enda sak är givet
du bär min luft
i ditt bröst
Vi är två hjärtan
på samma gång