Shit pommesfrites!
Jag har varit barnvakt åt Lukas 3 år. Fantastiskt mysigt, underbart och härligt. Men frenetiskt varmt!
Jobbade på dagis igår, därav två illröda axlar, där känner man inte hur färgen tar på samma sätt.
När jag väl kommit hem i värmen gick jag upp till Ingemar som hade hämtat Lukas. Åkte rutchkana, han kastade bort tennisbollarna som jag kastade till honom, dom åt lite mat, Ingemar hade även tvillingarna hos sig.
Sen gick vi hem till mig, tittade på Karlsson på taket och åt popcorn för att komma på att en kvällsmacka är nog nödvändig. Lukas fick en kvällsmacka sen blev han trött, jag prata med N sen gick vi upp och nattade honom..
Haha inser att det nog inte är riktigt nödvändigt att skriva allt, så vi hoppar fram till dagen idag då vi ätit gröt, macka och sen varit ute och lekt i sandllådan. Nu är han på styrsö och jag ska snart jobba.
Satan vad varmt det är, har legat ute 40 min, mer palla jag inte + att det som sagt är jobbdags!
Blev svettigt som asattans iaf. Segt att vara så himla blek.
Maj har bara flugit fram, det är den 30:onde idag redan. Det innebär 14 dagar till N åker. Hur klarar man lättast av 3 månader utan sig bästa vän, älskare och den mest fantastiska människan i hela världen? I september gissar jag att jag fått svaret. Nu vet jag inte så mycket, mer än att jag verkligen ska försöka se det positivt, som en lärdom, som ett styrketest. Sen blir det Umeå!
Matdax nu gott folk.
Och som de flesta andra bloggare förstår jag inte dethär med läsarantal jämfört med kommentarer, det stämmer inte riktigt. Men det är ju iaf folk som läser. Och min egna teori till varför folk inte kommenterar är för att jag skriver så oerhört mycket ointressant.
Kanske skulle slänga in något rasistiskt eller svenskfientligt, det är ju ämnen som folk brukar reagera mot.
Eller kanske något om valet, där är ju ganska många engagerade också.
Eller så fortsätter jag bara skriva knaskonstiga grejer.
Jobbade på dagis igår, därav två illröda axlar, där känner man inte hur färgen tar på samma sätt.
När jag väl kommit hem i värmen gick jag upp till Ingemar som hade hämtat Lukas. Åkte rutchkana, han kastade bort tennisbollarna som jag kastade till honom, dom åt lite mat, Ingemar hade även tvillingarna hos sig.
Sen gick vi hem till mig, tittade på Karlsson på taket och åt popcorn för att komma på att en kvällsmacka är nog nödvändig. Lukas fick en kvällsmacka sen blev han trött, jag prata med N sen gick vi upp och nattade honom..
Haha inser att det nog inte är riktigt nödvändigt att skriva allt, så vi hoppar fram till dagen idag då vi ätit gröt, macka och sen varit ute och lekt i sandllådan. Nu är han på styrsö och jag ska snart jobba.
Satan vad varmt det är, har legat ute 40 min, mer palla jag inte + att det som sagt är jobbdags!
Blev svettigt som asattans iaf. Segt att vara så himla blek.
Maj har bara flugit fram, det är den 30:onde idag redan. Det innebär 14 dagar till N åker. Hur klarar man lättast av 3 månader utan sig bästa vän, älskare och den mest fantastiska människan i hela världen? I september gissar jag att jag fått svaret. Nu vet jag inte så mycket, mer än att jag verkligen ska försöka se det positivt, som en lärdom, som ett styrketest. Sen blir det Umeå!
Matdax nu gott folk.
Och som de flesta andra bloggare förstår jag inte dethär med läsarantal jämfört med kommentarer, det stämmer inte riktigt. Men det är ju iaf folk som läser. Och min egna teori till varför folk inte kommenterar är för att jag skriver så oerhört mycket ointressant.
Kanske skulle slänga in något rasistiskt eller svenskfientligt, det är ju ämnen som folk brukar reagera mot.
Eller kanske något om valet, där är ju ganska många engagerade också.
Eller så fortsätter jag bara skriva knaskonstiga grejer.
Lägenhet, tågbiljett, hello future!
Som rubriken säger, det mesta är fixat nu.
N tillsammans med flera andra övertygade mig om att det var lika bra att betala julihyran för att vara på den säkra sidan att man har ett bra boende.
Så nu har vi en möblerad 2:a på 60.7 kvadratmeter med balkong och stort vardagsrum som vi ska göra till våran första lägenhet. Tapeterna är inte de vackraste, men jag antar att det är som det är. Man får ha bra möbler, mycket kuddar och fina gardiner.
Tillsammans ska vi ut på ett otroligt stort äventyr. Onsdag den 26/8 åker jag. Det är fjärilar i magen redan nu, undrar hur det kommer vara då.
Enligt han, hans pappa och hans farmor kommer vi vara tillsammans för alltid om vi bara klarar av hans månader i USA, och det ska vi göra. Säger han i alla fall. Och det säger jag. Så bara till att hoppas och tro på att det kommer gå hela vägen. Och vad finns det för anledning att tvivla? Att höra honom säga de orden var underbart, det var pirrigt. Jag älskar honom!
Har som sagt varit på två studenter, eller man kan se det som sex st men bara två mottagningar. Och studenten innebär en oviss framtid. Åtminstone för mig. Då var jag inte säker på polisyrket. Jag är fortfarande lite osäker på om jag kommer klara av det. Kommer jag kunna bli en bra polis? Jag är ju en kort liten pluttjej. Men jag hoppas på det. Och någon gång i framtiden, förhoppningsvis inom de närmsta två åren, kommer jag också tro på att jag kan bli en bra, stabil polis.
För om 2½ år står jag inför min nästa examination. Då ska jag ta på mig polisuniformen och gå ut och haffa alla dessa skurkar som förstör våran värld.
Exalterad till tusen
Jag är nästan lika exalterad som jag var för snart ett år sedan.
Idag ska jag på första studenten sedan min egen.
Jag minns lyckan. De härliga stunderna. Den långa väntan innan man äntligen fick springa upp på lastbilfsflaket. Oron över att inte hitta sin skylt, sin familj och sin släkt. Alla människor som kom för att fira just mig. Mottagningen för femtio pers på våran gräsmatta. Den strålande solen. De onda fötterna. Den trånga studentfesten. Betygsutdelningen.
Jag tror det är svårt att förstå vad ens student innebär innan man genomfört den.
Idag är det Emelies stora dag. Min underbara griseknoen. Har bara inte hittat någon gris att hänga runt hennes hals.
Imon är det Lollos stora dag. Min söta lilla ekorre. Inte heller här har jag hittat någon ekorre till halsen.
Jag längtar för deras skull. Samtidigt delar jag deras, eller framförallt Emelies oro över vad som kommer hända till hösten.
Men jag vet också att det alltid löser sig.
Och idag är det deras stora dag, och jag får vara med och fira den :D
Idag ska jag på första studenten sedan min egen.
Jag minns lyckan. De härliga stunderna. Den långa väntan innan man äntligen fick springa upp på lastbilfsflaket. Oron över att inte hitta sin skylt, sin familj och sin släkt. Alla människor som kom för att fira just mig. Mottagningen för femtio pers på våran gräsmatta. Den strålande solen. De onda fötterna. Den trånga studentfesten. Betygsutdelningen.
Jag tror det är svårt att förstå vad ens student innebär innan man genomfört den.
Idag är det Emelies stora dag. Min underbara griseknoen. Har bara inte hittat någon gris att hänga runt hennes hals.
Imon är det Lollos stora dag. Min söta lilla ekorre. Inte heller här har jag hittat någon ekorre till halsen.
Jag längtar för deras skull. Samtidigt delar jag deras, eller framförallt Emelies oro över vad som kommer hända till hösten.
Men jag vet också att det alltid löser sig.
Och idag är det deras stora dag, och jag får vara med och fira den :D
It´s hard to see you in the bed
Nicke ligger i sängen. Jag sitter här, vid mitt skrivbord. Med en bokhylla imellan. Nyss fick jag en slängkyss, fast jag gillar de bättre i verkligheten.
Tror det är första gången vid sitter vid varsin dator.
Båda trötta, sega och lite gnälliga. Jag, en liten pms-påverkad skit saknar honom dock.
Så det är nog inte aktuellt i vårat förhållande att sitta vid varsin dator.
Iaf inte från min sida.
Nu ska här borstas tänderna.
Sedan krypa ner i sängen. Mysigare än mysigast om du frågar mig!
Resten av veckan är det jobb. Eller nåja, onsdag o fredag. Förhoppningsvis torsdag. Fast N inflikade att skolorna var stängda på torsdag. Så vet inte om jag får jobb då. I helgen ska jag iaf vara ledig. Bada jaccuzi hos Annie med folk på lördag, laga mat o mysa med Nicke på fredag. Söndag blir en äkta slappedag med sovmorgon. Kanske picnic någon dag också, det har jag längtat efter i evigheter.
Tror det är första gången vid sitter vid varsin dator.
Båda trötta, sega och lite gnälliga. Jag, en liten pms-påverkad skit saknar honom dock.
Så det är nog inte aktuellt i vårat förhållande att sitta vid varsin dator.
Iaf inte från min sida.
Nu ska här borstas tänderna.
Sedan krypa ner i sängen. Mysigare än mysigast om du frågar mig!
Resten av veckan är det jobb. Eller nåja, onsdag o fredag. Förhoppningsvis torsdag. Fast N inflikade att skolorna var stängda på torsdag. Så vet inte om jag får jobb då. I helgen ska jag iaf vara ledig. Bada jaccuzi hos Annie med folk på lördag, laga mat o mysa med Nicke på fredag. Söndag blir en äkta slappedag med sovmorgon. Kanske picnic någon dag också, det har jag längtat efter i evigheter.
Welcome home, bigbro!
Jonas har äntligen kommit hem.
Enligt honom har han varit borta 3 månader och 8 dar.
Det har känts som en evighet.
Nu är det liv i huset igen, Mats är också här, och jag får min lunch (blodpudding) serverad, bättre kan det inte bli.
Men sedan återstår ett krux. Niclas ska var borta i 85 dar. Det vill säga en sisådär 2 månader och 26 dar. Så om Jonas tid borta har känts som en evighet, hur kommer inte då Nickes USAvistelse kännas? Don´t want to think about it!
Jonas har jag ju ändå hälsat på.
Det är en konstig känsla att Niclas åker snart, om mindre än en månad. Rättare sagt om 23 dagar. Jag får en klump i magen av att tänka på det, så det gör jag inte. Åtminstone inte förrän 12 juni, då kan jag börja bäva.
Jag är ledig idag, mestadels för att jag skulle hämta Jonas men också för att jag jobbat mycket. Så kände att det skulle vara skönt, annars hade jag jobbat 11 dar på raken och inte varit ledig förrän på fredag.
Det konstiga är att när jag väl är ledig, då är jag uttråkad. Eller inte uttråkad, men tiden går långsamt, och mest längtar jag tills den goda familjemiddagen och att N kommer hit.
Imorgon ska jag jobba på dagis, med de minsta barnen. Dedär barnen som grinar mest hela tiden och är minimalt självständiga. Men dom är mysiga iaf. Huvudsaken det! :)
Enligt honom har han varit borta 3 månader och 8 dar.
Det har känts som en evighet.
Nu är det liv i huset igen, Mats är också här, och jag får min lunch (blodpudding) serverad, bättre kan det inte bli.
Men sedan återstår ett krux. Niclas ska var borta i 85 dar. Det vill säga en sisådär 2 månader och 26 dar. Så om Jonas tid borta har känts som en evighet, hur kommer inte då Nickes USAvistelse kännas? Don´t want to think about it!
Jonas har jag ju ändå hälsat på.
Det är en konstig känsla att Niclas åker snart, om mindre än en månad. Rättare sagt om 23 dagar. Jag får en klump i magen av att tänka på det, så det gör jag inte. Åtminstone inte förrän 12 juni, då kan jag börja bäva.
Jag är ledig idag, mestadels för att jag skulle hämta Jonas men också för att jag jobbat mycket. Så kände att det skulle vara skönt, annars hade jag jobbat 11 dar på raken och inte varit ledig förrän på fredag.
Det konstiga är att när jag väl är ledig, då är jag uttråkad. Eller inte uttråkad, men tiden går långsamt, och mest längtar jag tills den goda familjemiddagen och att N kommer hit.
Imorgon ska jag jobba på dagis, med de minsta barnen. Dedär barnen som grinar mest hela tiden och är minimalt självständiga. Men dom är mysiga iaf. Huvudsaken det! :)
Fixardag
Som jag skrev innan har jag fixardag.
Vinterkläderna är i en papperspåse, ska sedan till kartong och så är första umeåflyttlådan packad.
Att fixa innebär ofta att man blir nostalgisk. Så även idag.
Jag rensade bland mina skivor.
Det finns två jag verkligen inte kan komma på vilka det är.
En skiva är jättekonstig, och ser tråkig ut så den skiter jag i.
Den andre är en som kusinen köpte till mig när hon var i Asien. Jag kan alla refränger utan undantag, men jag kommer inte på vad artisten heter. Och det stör mig som fan.
Skaterboy tror jag en av låtarna heter.
Låtarna är på intet sätt bra. Men de är nostalgi. Det påminner om min musiksmak för sisådär 7 år sedan.
Fruktansvärt med andra ord!
Jaa, nu kom nästa låt, det är ju Avril Lavigne! Muahahaha jag knäckte koden.
Eller tror jag i alla fall. Vi låtsas det.
Vinterkläderna är i en papperspåse, ska sedan till kartong och så är första umeåflyttlådan packad.
Att fixa innebär ofta att man blir nostalgisk. Så även idag.
Jag rensade bland mina skivor.
Det finns två jag verkligen inte kan komma på vilka det är.
En skiva är jättekonstig, och ser tråkig ut så den skiter jag i.
Den andre är en som kusinen köpte till mig när hon var i Asien. Jag kan alla refränger utan undantag, men jag kommer inte på vad artisten heter. Och det stör mig som fan.
Skaterboy tror jag en av låtarna heter.
Låtarna är på intet sätt bra. Men de är nostalgi. Det påminner om min musiksmak för sisådär 7 år sedan.
Fruktansvärt med andra ord!
Jaa, nu kom nästa låt, det är ju Avril Lavigne! Muahahaha jag knäckte koden.
Eller tror jag i alla fall. Vi låtsas det.
Bra Clip
Namnet menar nog på BH. Jag menar på att det verkligen är Bra Clip. Eller så är det så tillverkaren också tänkt.
I flera omgångar har jag letat, provat och sorterat bort BH:ar som går som en brottarrygg. Sista affären vi var inne i under denna omgångens jakt hade clips. Man behövde inte ens köpa en ny BH. Du bara sätter på dehär på banden och så syns inte de fula BH-banden. Med andra ord kan du använda din favoritbh med ett nytt tillbehör. Helt perfekt med andra ord.
Dessutom fick jag halva priset för gick med i change medlemsklubb. Så för 35 spänn fick jag två clips. För er som vill veta alltså.
Idag är det en fixardag. Orkar inte hämta flyttlådor till vinterkläderna men ska iaf rensa upp dom från golvet. Kanske dammsuga också. Och skrivbordet behövs verkligen också rensas. Jag börjar 15.00, får se hur lång tid allting tar. Äta frukost ska jag också göra.
I flera omgångar har jag letat, provat och sorterat bort BH:ar som går som en brottarrygg. Sista affären vi var inne i under denna omgångens jakt hade clips. Man behövde inte ens köpa en ny BH. Du bara sätter på dehär på banden och så syns inte de fula BH-banden. Med andra ord kan du använda din favoritbh med ett nytt tillbehör. Helt perfekt med andra ord.
Dessutom fick jag halva priset för gick med i change medlemsklubb. Så för 35 spänn fick jag två clips. För er som vill veta alltså.
Idag är det en fixardag. Orkar inte hämta flyttlådor till vinterkläderna men ska iaf rensa upp dom från golvet. Kanske dammsuga också. Och skrivbordet behövs verkligen också rensas. Jag börjar 15.00, får se hur lång tid allting tar. Äta frukost ska jag också göra.
Det du inte fixar idag
kommer ändå behöva fixas imon
kommer ändå behöva fixas imon
I think that the night is the new day
Klockan är sisådär 23.50. Vid 20.50 kom jag hem från träningen. Med mina simpla mattekunskaper blir detta tre timmar.
Först skulle jag bara äta (med minimalt matintag fram till träningen var detta nödvändigt ont)
Sedan skulle jag bara lämna newbody till Lollo
Sedan skulle jag bara ta bort min tillgänglighet för imon då jag redan jobbar (vilket jag fortfarande inte gjort dock)
Sedan skulle jag bara skriva till Emelie på msn.
Sedan skulle jag bara kolla på ett you tube klipp pappa visade mig.
Sedan skulle jag bara titta på lägenheter i Umeå och prova nya sökalternativ.
Sedan skulle jag bara titta på det sjukhusavsnittet med Victor, som jag för övrigt läser bloggen av, var med i. (Detta följdes av ytterliggare 2 avsnitt)
Jag tror bestämt jag kan döpa om mig till Alfons.
Det kämpiga är att jag kom på för 4 min sedan att jag skulle gymma med pierre imon, på förmiddagen, innan mitt jobb. Sannolikheten för att detta kommer inträffa är inte särskilt stor.
Nr1. Jag gymmade idag (+poäng till mig)
Nr2. Jag har varit förbannat trött hela dagen men ligger inte i sängen förrän spöktimmen vilket genererar sovmorgon.
Nr3. Jag ska ringa ungdomsmottagningen imon för att höra om det är p-pillren som ger mig torrfläckar. Mamma hade läst om detta. Och eftersom ungdomsmottagningarna är svåra att få tag i är det nog bäst om jag avsätter ett par timmar tills dess. Kan iofs va utan p-piller över sommaren och se om det blir bättre men lika bra att ringa och höra vad dom säger.
Nr4. Jag bloggar alldeles för sent för att det ska vara mänskligt att gå upp alldeles för tidigt när jag haft världens kämpigaste dag på jobbet.
För övrigt känner jag mig som en ganska god flickvän ikväll som säger till N att han ska ha kul och festa med sina kompisar istället för att gå hem vid halv 11 som han tänkt för att sova med mig. På dethär sättet slipper jag hans morgonhumör när han vaknar bakis och inser att han ska jobba + att jag får sova ut. Smart! Lite fruktansvärt tråkigt att sova ensam bara.
Godnatt världen!
Nu ska jag plocka undan mattallriken (se punkt 1 på "ska-bara-listan") och ta bort min tillgänglighet. Sedan krypa under mitt täcke, krama Evelinadelfinen, och sova sött. :)
Först skulle jag bara äta (med minimalt matintag fram till träningen var detta nödvändigt ont)
Sedan skulle jag bara lämna newbody till Lollo
Sedan skulle jag bara ta bort min tillgänglighet för imon då jag redan jobbar (vilket jag fortfarande inte gjort dock)
Sedan skulle jag bara skriva till Emelie på msn.
Sedan skulle jag bara kolla på ett you tube klipp pappa visade mig.
Sedan skulle jag bara titta på lägenheter i Umeå och prova nya sökalternativ.
Sedan skulle jag bara titta på det sjukhusavsnittet med Victor, som jag för övrigt läser bloggen av, var med i. (Detta följdes av ytterliggare 2 avsnitt)
Jag tror bestämt jag kan döpa om mig till Alfons.
Det kämpiga är att jag kom på för 4 min sedan att jag skulle gymma med pierre imon, på förmiddagen, innan mitt jobb. Sannolikheten för att detta kommer inträffa är inte särskilt stor.
Nr1. Jag gymmade idag (+poäng till mig)
Nr2. Jag har varit förbannat trött hela dagen men ligger inte i sängen förrän spöktimmen vilket genererar sovmorgon.
Nr3. Jag ska ringa ungdomsmottagningen imon för att höra om det är p-pillren som ger mig torrfläckar. Mamma hade läst om detta. Och eftersom ungdomsmottagningarna är svåra att få tag i är det nog bäst om jag avsätter ett par timmar tills dess. Kan iofs va utan p-piller över sommaren och se om det blir bättre men lika bra att ringa och höra vad dom säger.
Nr4. Jag bloggar alldeles för sent för att det ska vara mänskligt att gå upp alldeles för tidigt när jag haft världens kämpigaste dag på jobbet.
För övrigt känner jag mig som en ganska god flickvän ikväll som säger till N att han ska ha kul och festa med sina kompisar istället för att gå hem vid halv 11 som han tänkt för att sova med mig. På dethär sättet slipper jag hans morgonhumör när han vaknar bakis och inser att han ska jobba + att jag får sova ut. Smart! Lite fruktansvärt tråkigt att sova ensam bara.
Godnatt världen!
Nu ska jag plocka undan mattallriken (se punkt 1 på "ska-bara-listan") och ta bort min tillgänglighet. Sedan krypa under mitt täcke, krama Evelinadelfinen, och sova sött. :)
Train or not train and eat candy instead
Nu skulle jag befunnit mig på gymmet. Jag avstod. Sommarträning där idag, så kände inte för att gå dit själv.
Får ju tyvärr sluta med hockeyn. Eller åtminstone byta lag nu när jag byter bostadsort. Det känns helt sjukt konstigt, spännande och äventyrligt.
Jag, lilla ynkliga jag, ska flytta långt bort ifrån vänner och familj.
Niclas följer med, det underlättar nog mycket men ändå. Känns konstigt att ha kommit in när alla säger att jag inte skulle göra det.
Jag skulle inte komma in förrän om minst 2 år, och så kom jag in nu.
Inte det att jag inte vill bli polis, för det vill jag, men konstigt att komma in på en skola man verkligen inte förväntat sig.
Har jobbat med de härliga små liven idag igen, de smarta kommentarerna 3,4 och 5-åringarna slänger ur sig får en till att häpna. Och de hittar på en hel drös med konstiga grejer. Som att nästan kissa i leksaksförrådet. Eller kasta sand på varandra för att den andre inte flyttar på sig. Eller att brottas och knuffas för att de inte "orkar" prata. Skratta får man i alla fall göra.
Gick en promenix på en timme med Emelie innan. Nu ska jag ut och gå med mamma. Om jag går dubbelt så lång tid som jag hade sprungit då borde jag ju förbränna ungefär lika mycket som om jag hade sprungit. Bara det att jag inte tränar kondisen. Mina fötter är egentligen för trötta för att gå men denna promenaden ska de iaf få på sig gympaskor, för det behöver både fötterna, knäna och ryggen känner jag.
Sedan kommer Niclas, och med sig har han vårat söndagsgodis. Som Evelina hade ätit upp. Eller typ iaf. Är nog någon högt där uppe som inte vill att jag ska äta godis. Hos Annie var godiset slut när jag var färdigsminkad också. Men det är bra, så vräker jag inte i mig så mycket onyttigheter.
Nu blev det ett långt inlägg, om ingenting vettigt.
Som sagt, det var min blajblajande som räddade mina betyg många gånger!
Får ju tyvärr sluta med hockeyn. Eller åtminstone byta lag nu när jag byter bostadsort. Det känns helt sjukt konstigt, spännande och äventyrligt.
Jag, lilla ynkliga jag, ska flytta långt bort ifrån vänner och familj.
Niclas följer med, det underlättar nog mycket men ändå. Känns konstigt att ha kommit in när alla säger att jag inte skulle göra det.
Jag skulle inte komma in förrän om minst 2 år, och så kom jag in nu.
Inte det att jag inte vill bli polis, för det vill jag, men konstigt att komma in på en skola man verkligen inte förväntat sig.
Har jobbat med de härliga små liven idag igen, de smarta kommentarerna 3,4 och 5-åringarna slänger ur sig får en till att häpna. Och de hittar på en hel drös med konstiga grejer. Som att nästan kissa i leksaksförrådet. Eller kasta sand på varandra för att den andre inte flyttar på sig. Eller att brottas och knuffas för att de inte "orkar" prata. Skratta får man i alla fall göra.
Gick en promenix på en timme med Emelie innan. Nu ska jag ut och gå med mamma. Om jag går dubbelt så lång tid som jag hade sprungit då borde jag ju förbränna ungefär lika mycket som om jag hade sprungit. Bara det att jag inte tränar kondisen. Mina fötter är egentligen för trötta för att gå men denna promenaden ska de iaf få på sig gympaskor, för det behöver både fötterna, knäna och ryggen känner jag.
Sedan kommer Niclas, och med sig har han vårat söndagsgodis. Som Evelina hade ätit upp. Eller typ iaf. Är nog någon högt där uppe som inte vill att jag ska äta godis. Hos Annie var godiset slut när jag var färdigsminkad också. Men det är bra, så vräker jag inte i mig så mycket onyttigheter.
Nu blev det ett långt inlägg, om ingenting vettigt.
Som sagt, det var min blajblajande som räddade mina betyg många gånger!
Att ta första steget är den viktigaste delen av varje upptäcktsfärd
och utan tvekan det mest betydelsefulla
och utan tvekan det mest betydelsefulla
Antagningsbesked
Hej, mitt namn är Erica, jag har kommit in på polisutbildningen i Umeå, det är sjukt!
The night
Kvällen var toppenbra, natten välbehövlig och det tidiga morgonmyset mysigast.
Frukost på bryggan är inte fel.
