The whole way home

Det är måndag idag, en måndag där energiansamlingen försökt vara på max under hela helgen. Det har varit en av de bästa helgerna på länge, av många anledningar. Den har framförallt tillbringats med den bästa. Sen var det väldigt skönt att vara ledig efter 9 dagars jobb på raken. Och Ödby ö är grymt. Mitt jobb tar på krafterna, men det är ändå ett jobb, och jag trivs bra där. Jag tycker om gamlingar.

På lördag åker jag till Kroatien, jag är laddad för sol, värme och en himlans massa lata dagar på stranden tillsammans med mor o far. Innan dess är det bara fyra dagar av jobb kvar, fyra dagar går fort.

Det är skrämmande att flytta så långt bort. Skrämmande att bli sambo. Skrämmande att ha familjen och vännerna drygt 100 mil ifrån en. Skrämmande med egen lägenhet. Skrämmande med kass ekonomi.
Samtidigt känns det så rätt. Så det är dags att lägga ner katastrof- och "om"tankarna och istället fokusera på hur bra det kommer bli.

Jag behöver en plats där tiden gjort en hållplats
för oss och allt som hänt


Midnattspromenad

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0